Så hanterar du oro i oroliga tider

Så hanterar du oro i oroliga tider

I tider med oroshärdar såsom världsomspännande Covid-19 pandemi och krig i närliggande områden etcetera, ökar förstås vår oro. Oro för om och hur vi eventuellt själva kan komma att drabbas eller påverkas av vad som sker i världen. Ju närmare händelserna vi befinner oss desto mer tycks det påverka oss. Det kan såklart även vara andra mer närliggande orsaker till vår oro, exempelvis någon närstående som mår dåligt eller drabbats av en allvarlig sjukdom som triggar vår oro. 

Att känna oro är något vi alla gör emellanåt, och oftast är det en funktionell respons på vad som sker i omgivningen. Vi kan kalla det för en funktionell och adaptiv handlingsberedskap som skärper våra sinnen och uppmärksamhet. Evolutionärt är denna förmåga att rikta uppmärksamheten till potentiella hot och faror något som genom alla tider sörjt för vår överlevnad – för om och när något händer är vi redan kroppsligt förberedda i det vi kallar ett ”kamp/flykt-tillstånd”, och därmed bättre rustade att kämpa emot eller lyckas fly undan en framväxande fara eller ett annalkande hot. 

Kroppsligt beredskapsläge

Problemet som kan uppstå hos många av oss i oroliga tider är lite paradoxalt just att vi skärper våra sinnen lite extra gentemot det som oroar oss. Men hur kan skärpta sinnen och ökad kroppslig anspänning vara ett problem om det kan öka våra överlevnadschanser? Här spelar även tiden som vi är oroliga in, som en viktig påverkande faktor. När kroppens beredskapsläge aktiveras så riktas vår uppmärksamhet till det som oroar oss, medans andra viktiga områden omedvetet kan komma att åsidosättas. 

Kroppen och sinnet mår bra av en balans mellan anspänning och återhämtning. Om denna balans rubbas så kan kroppen på kort sikt kompensera för detta, och faktiskt även svara med stärkt immunförsvar etc. Vi får alltså ett slags ”överskott” av sympatikus-aktivering, det vill säga anspänning och vaksamhet för kamp/flykt och andra överlevnadsfaktorer. Samtidigt får vi ett ”underskott” av para-sympatisk kroppslig aktivering, det vi förknippar med trygghet: lugn och ro, vila, avspändhet och matsmältning etcetera. Kortare perioder är ok, men under längre tid kan detta alltmer utarma och tära på kroppens reserver. Det kan även indirekt påverka och förändra livsbalansen. Tänk exempelvis tillbaka på Corona-pandemins relativt långvariga förändringar i möjligheterna för vårt normala sociala umgänge. Det är många av oss som under denna tid fick en insikt och upplevelse av hur viktigt vårt sociala liv kan vara för ”flockdjuret” människan. 

Hushåll med resurserna

Hur kan vi förhålla oss i oroliga tider? Hur kan vi bete oss för att inte utarma våra resurser så vi kan börja må sämre än nödvändigt? Indirekt kan ju detta över tid faktiskt försämra vår så viktiga livsbalans och i någon mening även överlevnadsförmåga.

Exempel på förhållningssätt och beteenden som kan vara hjälpsamma i oroliga tider:  

• Prova att agera lugnt även om känslan kan signalera oro.
• Gör avslappnande saker även om du förnimmer stress.
• Ransonera eller dosera informations- och mediaflöden. Upplevelsen är ofta att vi förnimmer en känsla av kontroll om vi slukar all information vi kan få. Det är lätt att ta till sig information i överflöd kring det vi oroar oss för. Detta kan göra oss än mer uppjagade och oroade än vad som är hjälpsamt på sikt, vilket än mer ökar kamp/flykt och vår upplevda stress. 
• Sträva efter ”psykologisk hållbarhet” genom att sträva efter beteenden kopplade till att lugna ner vårt nervsystem. 
• Umgås med nära och kära och tala om hur du känner. Att bearbeta information och få perspektiv på det som skapar oron, sänker din stress.
• Sysselsätt dig med sådant som ger energi – sådant du gillar eller tycker är viktigt. Kanske kan du ta några viktiga steg tillsammans med en god vän?
• Skjut inte upp andra viktiga saker. Sätt igång med något även om det initialt kan kännas både jobbigt och svårt. 
• Utforska din vilja att hjälpa andra. Medkänsla och genuint altruistiskt handlande har både visat sig kunna öka andras välmående – samtidigt som det bidrar till att öka även vårt eget välbefinnande!
• Jobba nyfiket med att finna just din hälsosamma balans mellan aktivering och återhämtning. 

Vi kan likna det med att trampa upp en delvis ny hälsosam livs-stig, kantad med hjälpsamma rutiner och sträva efter goda vanor (exempelvis matvanor, fysisk aktivitet, sömn m.m.)  utan att dra igång ditt autonoma nervsystem i onödan. 

Att följa några råd enligt ovan i oroliga tider kan bidra till att skapa mer hållbart, funktionellt och ändamålsenligt handlande. Att göra mer av det du mår bättre av på sikt. Initialt kan det kännas både avigt och ovant, men genom att minska den autonoma anspänningen och istället försöka hitta stunder av lugn-och-ro eller trygghet är du på god väg.