Oro

Oroar du dig för mycket?

By 27 juni, 2022december 1st, 2023No Comments

Orostankar – hur ofta kommer de?

Har du många orostankar? Kanske att du då också undrat om du oroar dig för mycket? Hur vet man egentligen det?

Det är vanligt att oroa sig. De flesta människor oroar sig. Vissa har bara någon enstaka orostanke några gånger per år, och hos andra snurrar orostankarna runt i timmar varje dag. 

Det kan också vara så att man periodvis oroar sig mer och periodvis mindre. Många oroar sig exempelvis mer när de är stressade. Vid stress brukar antingen oro, nedstämdhet eller värk i kroppen öka i styrka. 

Det är också vanligt att oroa sig mer när det sker förändringar eller då vi upplever att vi inte har kontroll. Det kan i stunden kännas som att vi får mer kontroll när vi oroar oss. Vi kan förbereda oss på vad som skulle kunna hända för att vara redo att agera.

Vi kan också bli mer oroliga när vi sovit dåligt eller efter att vi har druckit alkohol. Liksom när vi är stressade, ökar vår skörhet för oro när vi sovit dåligt eller om vi har druckit alkohol. I stunden kan ångest och oro lätta när vi dricker, men senare brukar den istället öka.

Så om kroppen inte är på topp, det har skett någon förändring i vår omgivning eller om det finns en osäkerhet eller vi upplever bristande kontroll – är det vanligt att känna oro.

Tror du att du oroar dig för mycket?

Känner du mer igen dig i beskrivningen av att man kan oroa sig flera timmar per dag, än några gånger per år? Tycker du att din oro har blivit besvärlig?

Det är inte farligt att oroa sig, men det kan bli väldigt jobbigt.

Om du oroar dig många gånger per dag, under en lång tid, så kan det påverka ditt övriga liv. Du kanske undviker att göra saker, skjuter upp saker eller har svårt att vara närvarande och njuta av aktiviteter.

Oro kan ställa till det såväl i sociala situationer som på jobb eller i skolan. Om uppgifter inte görs eller umgänge med kompisar undviks kan det på längre sikt leda till problem att utföra sitt jobb eller spruckna relationer.

Så mycket tid och energi kan gå åt till oro att annat viktigt inte hinns med. 

Det är också väldigt vanligt att påverkas fysiskt i kroppen av oro. Många med mycket oro blir spända och kan få ont i kroppen. Man kan även få andra symptom som:

  • Magbesvär
  • Illamående
  • Yrsel
  • Sömnproblem
  • Skakningar
  • Hjärtklappning
  • Muntorrhet

Så det kan upplevas besvärande och påfrestande, både hur ens beteenden ändras, hur kroppen påverkas, de tankar man får och känslorna man har i samband med oro.

Vad kan du göra själv?

Har du oro ibland? I så fall är ett viktigt första steg att låta den få finnas där. Låt dina känslor finnas, dina tankar komma och låt det kännas som det gör i kroppen. Det är ok. Acceptera hur det känns precis just nu.

Vad mer kan du göra?

  • Du kan testa att begränsa oron. Välja ut en stund på dagen då du oroar dig så mycket du bara kan. Om orostankar dyker upp vid andra tider på dagen kan du lugnt notera dem och skjuta upp dem till din bestämda orostid.
  • Ta hand om dig. Sov så länge som du behöver, ät regelbundet, rör på dig på det sätt som passar dig, håll nere konsumtionen av alkohol.
  • Gör det du vill göra! Låt inte orostankarna bestämma, utan gör det du vill göra, så får orostankarna finnas där.
  • Undvik inte! Om du blir rädd, försök att utmana dig och göra saker i alla fall. Så får du en chans att lära om till att det inte är farligt.

Skulle du vilja ha hjälp?

Om du har fortsatt läsa och känner att du känt igen dig i beskrivningen av hur det känns att ha mycket oro, och tycker att det är besvärande – finns det hjälp att få. Såväl psykologisk behandling som medicin kan vara till hjälp vid oro. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/behandling-av-angestsyndrom/ 

Om du vill ha psykologisk behandling kan du exempelvis få verktyg för att kunna:

Det finns god hjälp att få. Du kan boka ett första samtal med en av våra psykolog när du är redo. Våra psykologer är vana vid att hjälpa människor med att hantera sin oro och att uppnå sina mål.

Boka tid hos en psykolog online

Börja här