Välkommen till din behandling för Irritable Bowel Syndrome (IBS)! I den här modulen får du lära dig mer om hur IBS kan påverka livskvalitén. Du kommer också få kartlägga dina tankar, känslor och beteenden.

Besvär med magen kan drabba vem som helst ibland, men vid IBS är problemen återkommande eller ihållande. IBS är en ofarlig sjukdom men för många orsakar den ett stort lidande och leder till stora begränsningar i vardagen.

KBT har visat sig vara en effektiv metod för att höja livskvaliteten. När vi får symtom från magen är det naturligt att vilja agera på dem. Är vi kissnödiga vill vi kissa, är vi hungriga vill vi äta. Har vi ont i magen så vill vi göra något åt det eftersom det uppfattas som en signal om att något är fel.

Vid IBS får man ofta en överdriven vaksamhet mot magens signaler. Detta kallas för hypervigilans. Det är även vanligt att man slutar göra saker som man tidigare tyckt om, exempelvis sluta gå på restaurang eller genomföra längre resor. På psykologspråk kallas detta för undvikande beteenden. Undvikanden bidrar ofta till att livet känns begränsat och mindre lustfyllt.

När vi planerar vår vardag efter magbesvär blir vi ännu mer vaksamma på signaler från magen vilket kan förstärka upplevelsen av smärta och obehag. Detta gör i sin tur att rädslan och oron ökar, samtidigt som rädslan gör att vi vill undvika och anpassa ännu mer. På så vis kan vi fastna i en ond cykel av undvikande och ökad rädsla.

I den här behandlingen kommer du att ta del av viktig kunskap, skapa större förståelse för dina besvär, lära dig hantera negativa tankar, öva medveten närvaro och ta steg för att i högre grad kunna leva i enlighet med dina värderingar och göra mer av det som ger dig glädje i vardagen igen. Genom denna behandling kommer du kunna minska kontrollen som IBS har över ditt liv.

För att öka din förståelse för hur dina tankar, känslor och beteenden hör ihop med IBS-symtom ska du nu få kartlägga en situation som väckt obehag. Utgå ifrån en situation där du upplevt negativa känslor i samband med IBS-symtom.

Situation. Vilken situation var du i som utlöste ångest, stress eller oro? 

Exempelvis “Bokat in en middag med vänner på kvällen”

Tankar. Vilka tankar dök upp i situationen? Exempelvis “Tänk om jag behöver sitta länge på toaletten på restaurangen och det blir kö utanför”

Kroppsliga reaktioner. Hur kändes det i kroppen när du fick denna tanke?

Exempelvis “Började bubbla i magen. Hjärtat började slå snabbare och jag fick ökad puls. Kallsvettades.”

Beteende. Vad gjorde du i stunden?

Exempelvis “Kom på en ursäkt och ställde in middagen” eller “försökte hitta bilder på restaurangen online för att se om det finns flera toaletter eller bara en

Formulera 1 till 3 behandlingsmål som du och din psykolog kan följa under behandlingens gång. 

1. Formulera behandlingsmål
2. Skatta hur nära du är i dagsläget att uppnå ditt mål mellan 1-10 (1 = så långt ifrån som man kan komma, 10 = målet är uppnått). 
3. Fundera över hur du ska mäta dina framsteg

Som stöd för att formulera dina behandlingsmål kan du utgå ifrån modellen SMARTa mål. Varje bokstav står för en viktig del:

S – Specifikt: Målet ska vara så tydligt och specifikt som möjligt. 

M – Mätbart: Det ska gå att mäta och utvärdera för att se om du gör framsteg. 

A – Accepterat: Målet ska kännas meningsfullt och viktigt för dig.

R – Realistiskt: Målet ska vara möjligt att nå med de resurser och förutsättningar du har. 

T – Tidsbestämt: Sätt en tidsram, exempelvis vad du vill ha uppnått till behandlingens avslut eller om x antal veckor.

P.S. Visste du att bara genom att skriva ner dina mål så ökar dina chanser att uppnå dem? Det visar forskning! Skriv gärna ned på papper eller en anteckning i mobilen.