Tandläkarskräck – även kallad dental fobi eller extrem tandvårdsrädsla – innebär en så stark oro inför undersökningar och behandlingar att du helt eller delvis avstår tandvård. När undvikandet leder till försämrad munhälsa och tydligt lidande klassas rädslan som en psykisk sjukdom (1177 Vårdguiden).

Symtom

Inför ett besök kan du få hjärtklappning, svettningar, yrsel, illamående och en stark impuls att fly. I behandlingsstolen späds ångesten ofta på av lukten av eugenol eller ljudet från borrmaskiner. Tankarna kretsar kring smärta, kvävning eller att förlora kontrollen (1177 Vårdguiden).

Orsaker

Rädslan växer vanligtvis fram efter negativa upplevelser hos tandläkaren, otillräcklig smärtlindring eller skräckhistorier från andra. Ärftlig sårbarhet för ångest och traumatiska barndomsminnen – exempelvis smärtsamma injektioner – ökar risken (LE Dental).

Test

Ett enkelt självtest är att skriva ned tio tandvårdssituationer – från att boka tid till att få bedövning – och skatta oron 0–10. Ligger genomsnittet över 5 och hindrar dig från besök bör du vända dig till vården. Tandvårdsteamet kan även använda Dental Fear Survey eller Modified Dental Anxiety Scale för noggrannare bedömning.

Tandläkarskräck – bidrag

Har du extrem tandvårdsrädsla kan du få ekonomiskt stöd via regionernas tandvårdsstöd, vilket reducerar kostnaderna för både utredning och behandling (Försäkringskassan). Utöver detta finns Särskilt tandvårdsbidrag på 600 kr var sjätte månad för förebyggande åtgärder (1177 Vårdguiden).

Behandling

Exponerings-KBT

Exponeringsbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) är förstahandsval. Du tränar stegvis – från filmklipp och lukter till korta undersökningar – tillsammans med en psykolog och tandvårdsteamet. En studie från Karolinska Institutet visar att internet-förmedlad KBT minskar tandvårdsrädsla kraftigt, med långtids­effekter efter ett år (Karolinska Institutet).

Läkemedelsbehandling och sedering

Vid svår ångest kan SSRI- eller SNRI-behandling dämpa grundspänningen. Kortvarig sedering med lustgas eller bensodiazepiner används ibland som brygga till KBT; en HTA-rapport från Västra Götaland visar god evidens för kombinationen (Region Västra Götaland, HTA-centrum).

Stödjande strategier

Regelbunden avslappning och meditation, tydlig information före ingrepp och en överenskommen stoppsignal ger ökad kontroll. Du kan även öva hemma med KBT online.

När ska jag söka vård?

Boka tid hos tandvården eller en psykolog om rädslan gör att du skjuter upp besök längre än ett år, drabbas av tandvärk utan att våga söka hjälp eller får panik i behandlingsrummet. Vid självmordstankar – ring 112. För flexibel hjälp kan du boka ett videosamtal med en legitimerad psykolog hos Din Psykolog för bedömning och behandlingsplan.

Sammanfattning

Tandläkarskräck är en intensiv rädsla som ofta utvecklas efter negativa upplevelser, men hjärnan kan tränas om. Exponerings-KBT – gärna online – förstärkt med läkemedelsbehandling, sedering, avslappning och meditation är mest effektivt. Ekonomiskt stöd finns i form av regionernas tandvårdsstöd och Särskilt tandvårdsbidrag. Tidig behandling minskar lidande och förebygger tandproblem.

Källor

• 1177 Vårdguiden – Tandvårdsrädsla 1177.se

• Försäkringskassan – Regionernas tandvårdsstöd forsakringskassan.se

• Karolinska Institutet – Internet-KBT vid dental fobi nyheter.ki.se

• Region Västra Götaland – HTA-rapport om psykologisk behandling av tandvårdsfobi mellanarkiv-offentlig.vgregion.se

• LE Dental – Dental fear ledental.se