När du blir stressad skickar kroppen ut stresshormoner som gör att hjärtat slår snabbare för att förse musklerna med syre. Denna tillfälliga ökning kallas hjärtklappning och är i de flesta fall ofarlig, men kan kännas obehaglig om den kommer oväntat. Det är alltså en naturlig del av kroppens försvarssystem, precis som 1177 förklarar.

Symtom

Du kan uppleva att hjärtat:

• rusar, bultar eller hoppar över slag

• slår oregelbundet, ibland tillsammans med svettningar eller yrsel

• känns extra hårt mot bröstkorgen, särskilt när du andas in djupt

Samtidigt är det vanligt med spända muskler, snabb andning och en svårdefinierad oro i magen.

Orsaker

Hjärtklappningen triggas av det sympatiska nervsystemet – “gasen” i kroppens autonomi. Stress, oro, koffein, nikotin och alkohol är välkända utlösare 1177.
Karolinska Institutet betonar att stress och ångest egentligen är samma fysiologiska reaktion: kamp-och-flykt-systemet med adrenalinpåslag, vilket snabbt kan ge hjärtklappning (Karolinska Institute).
En färsk översiktsartikel i QJM beskriver hur långvarig sympatisk aktivering ökar risken för arytmier eftersom den förlänger och stör hjärtats elektriska återhämtning (QJMdiscovery).

Test

1. Pulstest hemma – lägg två fingrar mot handled eller hals och räkna slag i 30 sekunder; dubblera siffran för att få puls per minut.

2. Bärbar mätare eller EKG-app – kan ge en graf över rytmen om du ofta får rusningar.

3. Stress-självtest – vill du se hur pressad du faktiskt är kan du göra vårt kostnadsfria stresstest som bygger på PSS-skalan. Testet ersätter inte medicinsk bedömning men ger en tydlig indikation på din stressnivå.

Vid återkommande eller långvarig hjärtklappning rekommenderas ett 24-timmars EKG eller arbets-EKG via vårdcentral.

Behandling

• Livsstil – minska koffein och alkohol, sov regelbundet och motionera måttligt.

• Avslappning och meditation – enkla andningsövningar, progressiv muskelavslappning och daglig meditation kan sänka pulsen genom att aktivera parasympatiska nervsystemet.

• Läkemedelsbehandling – betablockerare eller ångestdämpande läkemedel kan ordineras av läkare om besvären är uttalade.

• Psykologisk behandling – stresshantering hos psykolog stärker din förmåga att tolka kroppens signaler korrekt och bryta den oro som förstärker hjärtklappningen. Se gärna vår samlade guide om stress för fler praktiska tips.

När ska jag söka vård?

Ring 112 om du samtidigt har bröstsmärta, svimmar eller blir kraftigt andfådd. Kontakta vårdcentralen snarast om hjärtklappningen upprepas eller varar längre än några minuter 1177.
Om stress är den tydliga utlösaren och du behöver hjälp att hantera den kan du boka tid hos en psykolog via Din Psykolog – våra legitimerade psykologer erbjuder digital behandling anpassad till din vardag.

Sammanfattning

Hjärtklappning vid stress uppstår när kroppens kamp-och-flykt-system höjer pulsen. För de flesta är det ofarligt men upplevs obehagligt. Genom att minska stress, använda avslappning och meditation samt vid behov få läkemedelsbehandling och psykologisk behandling  kan du ofta bli besvärsfri. Sök akut vård vid bröstsmärta eller svimning och kontakta vården om besvären blir återkommande.

Källor

• 1177 – Hjärtklappning

• Karolinska Institutet – Frågor om stress, sömn och ångest

• QJM – Psychological stress, the central nervous system and arrhythmias