Ångest

Allt om ångest

By , , 17 september, 2024januari 14th, 2025No Comments

Vad är ångest?

Ångest är en normal känsla som alla upplever vid olika tillfällen i livet och ofta känner man även oro eller rädsla. Ångest är kroppens naturliga reaktion på potentiella faror och triggas lättare när du är stressad. Om ångesten däremot känns överväldigande, konstant och börjar påverka vardagen negativt, kan det istället handla om ångestsyndrom. Ångestsyndrom är en grupp psykiska besvär där ångest är huvudorsak eller huvudsymptom.

Enligt Socialstyrelsen innebär ångestsyndrom en intensiv oro och känsla av olust eller osäkerhet kopplad till en förväntad fara eller olycka. Symptomen är vanligen både fysiska och psykiska, där personer som lider av ångestsyndrom ofta har nedsatt livskvalitet.

Olika typer av ångest

Ångest kan manifestera sig på olika sätt och delas in i flera typer av ångestsyndrom. Varje typ har sina egna specifika symtom och kriterier för diagnos. Här är en genomgång av de vanligaste ångestsyndromen:

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Generaliserat ångestsyndrom, ofta förkortat GAD, kännetecknas av en övergripande och ihållande känsla av oro och ångest. Till skillnad från andra ångestsyndrom är det inte knutet till specifika situationer eller objekt, utan handlar om en allmän oro och ångest.

Symtom på GAD:

  • Långvarig, överdriven oro över vardagliga saker
  • Svårigheter att slappna av
  • Trötthet
  • Sömnsvårigheter
  • Irritabilitet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Muskelspänningar
  • Rastlöshet

Paniksyndrom

Paniksyndrom är ett ångestsyndrom som kännetecknas av återkommande, oväntade panikattacker. Dessa attacker kännetecknas av intensiv rädsla eller skräck, ofta i kombination med starkt fysiskt obehag.

Symptom på en panikattack:

  • Hjärtklappning
  • Svettningar
  • Darrningar
  • Andnöd
  • Kvävningskänsla
  • Bröstsmärta eller obehag
  • Illamående eller magbesvär
  • Yrsel eller ostadighet

Agorafobi

Agorafobi är ett ångestsyndrom som kännetecknas av stark rädsla för situationer där det kan vara svårt att komma undan eller få hjälp om man skulle få en panikattack.

Symtom på agorafobi:

  • Rädsla för öppna platser: Till exempel torg, parker eller stora butiker.
  • Rädsla för slutna utrymmen: Till exempel tunnelbanor, hissar eller biografer.
  • Rädsla för köer eller folksamlingar: Till exempel köer i affärer eller på bussar.
  • Rädsla för att vara ensam utanför hemmet.

Social ångest (Social fobi)

Social fobi, även känd som social ångest, är ett ångestsyndrom som kännetecknas av ihållande och överdriven rädsla för att bli bedömd negativt av andra människor i sociala situationer.

Symtom på social fobi:

  • Intensiv rädsla: För att bli granskad, kritiserad eller förödmjukad i sociala situationer.
  • Undvikande beteende: Att undvika sociala situationer, särskilt de där man kan hamna i centrum.
  • Fysiska symtom: Rodnad, svettningar, darrningar, snabb hjärtrytm, andnöd, magbesvär och muskelspänningar.
  • Negativa tankar: Om sig själv och andra, som kan vara överdrivna eller orimliga.

Specifik fobi

En specifik fobi är en intensiv, irrationell och bestående rädsla för ett specifikt objekt, situation eller aktivitet. Denna rädsla är ofta så stark att den leder till att personen undviker det som utlöser fobin. Till exempel kan man ha fobi för spindlar, vilket gör att man inte vågar gå ned till källaren eller vinden. 

Symtom på specifik fobi:

  • Intensiv rädsla: Blotta tanken på det man är rädd för kan utlösa stark ångest.
  • Fysiska reaktioner: Hjärtklappning, svettningar, darrningar, andnöd, yrsel eller magbesvär.
  • Undvikande beteende: Att aktivt undvika situationer eller platser där man kan möta det man är rädd för.

Tvångssyndrom (OCD)

Tvångssyndrom, eller OCD, är ett ångestsyndrom som kännetecknas av återkommande, ofrivilliga tankar (tvångstankar) och/eller handlingar (tvångshandlingar). Dessa tankar och handlingar kan vara mycket störande och tidskrävande, och de kan påverka en persons förmåga att fungera i vardagen.

Tvångstankar

Tvångstankar är ihållande, påträngande tankar, impulser eller bilder som orsakar betydande ångest. De är ofta oönskade och svåra att kontrollera. Vanliga tvångstankar kan vara:

  • Rädsla för kontamination: Oro över bakterier, smuts eller föroreningar.
  • Rädsla för att skada: Oro över att skada sig själv eller andra.
  • Behov av symmetri och ordning: Besatthet av att saker ska vara perfekt ordnade eller symmetriska.
  • Oönskade sexuella eller aggressiva tankar: Upplevelsen av störande eller omoraliska tankar.
  • Religiösa eller vidskepliga tankar: Överdriven oro för religiösa regler eller vidskepelser.

Tvångshandlingar

Tvångshandlingar är repetitiva beteenden eller mentala handlingar som individer känner sig tvungna att utföra för att minska ångesten eller förhindra en händelse som denne vill undvika. Vanliga tvångshandlingar inkluderar:

  • Repetitiv rengöring eller tvätt: Överdriven handtvätt, duschning eller städning.
  • Kontrollerande: Upprepad kontroll av lås, apparater eller andra saker.
  • Räkning: Räkning av föremål, steg eller andra repetitiva beteenden.
  • Ordning: Att arrangera objekt på ett specifikt sätt.
  • Mentala ritualer: Upprepning av ord eller fraser tyst.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Posttraumatiskt stressyndrom, eller PTSD, är en allvarlig psykisk åkomma som kan utvecklas efter att ha upplevt eller bevittnat en traumatisk händelse. Sådana händelser kan vara naturkatastrofer, krig, överfall, olyckor, terrorattacker, eller andra händelser som upplevs som livshotande eller som orsakar allvarlig fysisk eller psykisk skada.

  • Återupplevande: Detta kan inkludera mardrömmar, flashbacks (plötsliga, intensiva minnen av traumat), eller starka känslomässiga reaktioner vid påminnelser om traumat.
  • Undvikande: Personen kan undvika platser, personer eller aktiviteter som påminner om traumat. De kan också ha svårt att minnas viktiga delar av traumat.
  • Ökad vaksamhet: Detta kan inkludera att vara lättskrämd, ha svårt att somna, eller ha svårt att koncentrera sig.
  • Fysiska symtom: Huvudvärk, magbesvär, muskelsmärta och utmattning är vanliga fysiska symtom vid PTSD.

Hälsoångest (Hypokondri)

Hypokondri, även känt som hälsoångest, är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en överdriven oro för att vara allvarligt sjuk. Personer med hypokondri tolkar ofta normala kroppsliga reaktioner som tecken på allvarlig sjukdom, trots att läkare har försäkrat dem om att de är friska.

  • Överdriven oro för hälsan: En konstant oro över att utveckla allvarliga sjukdomar.
  • Feltolkning av kroppsliga signaler: Att tillskriva normala kroppsliga reaktioner (som hjärtklappning eller huvudvärk) allvarliga sjukdomar.
  • Frekventa läkarbesök: Att söka medicinsk hjälp för mindre symtom.
  • Undvikande av läkarundersökningar: Rädsla för att få dåliga besked.
  • Att söka information om sjukdomar: Överdriven research om sjukdomar.
  • Behov av återförsäkran/lugnande besked: Konstant sökande efter lugnande besked från nära och kära eller läkare.

Orsaker till ångest

Orsakerna till utbredd ångest är komplexa och kan variera mellan individer. Vanliga faktorer som kan bidra till utvecklingen av ångestsyndrom inkluderar:

  • Ärftlighet: En familjehistoria av ångestsyndrom eller andra psykiska sjukdomar kan öka risken.
  • Miljöfaktorer: Traumatiska händelser, som övergrepp eller förlust av en närstående, kan öka risken för ångestsyndrom.
  • Stress: Långvarig stress i arbetslivet eller privatlivet kan utlösa kraftig ångest.
  • Personlighetsdrag: Människor med vissa personlighetsdrag, som perfektionism eller låg självkänsla, har ofta högre risk för att utveckla ångestsyndrom.
  • Livsstilsfaktorer: Överdriven konsumtion av koffein eller alkohol, samt brist på sömn och motion kan leda till förhöjd ångest.

Symtom på ångest

Symtom på ångest kan variera och vara både psykiska och fysiska.

Psykiska symtom

  • Ökad oro: Oro förekommer ofta tillsammans med ångest. 
  • Rastlöshet: Svårighet att slappna av eller känna sig lugn kan ibland spegla hög ångest.
  • Irritabilitet: Det är lättare att bli irriterad vid ångestpåslag. 
  • Sömnproblem: Sömnen kan ibland påverkas av hög ångest och oro, som svårigheter att somna in.

Enligt Nationella folkhälsoenkäten 2022 uppgav sju procent av befolkningen svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Det är dock okänt hur många av dessa som uppfyller kriterierna för ångestsyndrom enligt Folkhälsomyndigheten.

Fysiska symtom vid stress och ångest

Ångest och stress är nära besläktade och kan påverka kroppen på liknande sätt. Fysiska symtom kan inkludera:

  • Muskelspänningar: Särskilt i nacke, axlar och rygg.
  • Huvudvärk: Spänningshuvudvärk eller migrän.
  • Trötthet: Känsla av utmattning trots tillräcklig sömn.
  • Sömnstörningar: Svårigheter att somna eller vaknar ofta under natten.
  • Förändrad aptit: Ökad eller minskad aptit.
  • Förhöjd puls och blodtryck: Kroppen är i ett konstant tillstånd av ”fight or flight”.

Epidemiologiska studier från Science Direct visar att sömnstörningar, särskilt insomnia, påverkar cirka 50 procent av individer med ångest, och att otillräcklig sömn kan initiera eller förvärra ångest.

Test för ångest

Om du undrar hur allvarlig din ångest är kan ett självtest vara ett bra första steg. Med det sagt har våra psykologer tagit fram ett enkelt test som du hittar här.

Testet ger en indikation på din ångestnivå men ersätter inte en professionell diagnos. För en mer korrekt bedömning bör du kontakta en läkare eller psykolog.

Behandling av ångest

Det finns effektiva behandlingar för alla ångestsyndrom. Enligt Socialstyrelsen är en väl genomförd utredning och bedömning viktig för ett gott behandlingsarbete.

Behandlingsalternativen inkluderar:

Psykoterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT är en evidensbaserad terapiform som hjälper individer att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden som bidrar till ångest. 

Internetbaserad KBT (iKBT)

För vuxna personer med diagnosen social ångest är iKBT på kort och lång sikt möjligen likvärdigt med KBT i grupp när det gäller effekten på symtom, funktionsförmåga och livskvalitet. Förutsatt att effekten är likvärdig kan iKBT vara ett kostnadsbesparande behandlingsalternativ menar SBU.

Begränsningar i vården

Enligt Socialstyrelsen är tillgången till psykologisk behandling otillräcklig på grund av brist på personal med kompetens inom området. Detta ställer särskilt höga krav på primärvården, där det krävs både förstärkning av kompetens och ökade resurser för att kunna följa de nationella riktlinjerna.

När ska jag söka vård?

Du bör söka vård hos psykolog om:

  • Ångesten påverkar din vardag: Om du har svårt att sköta arbete, studier eller sociala relationer.
  • Symtomen är ihållande eller förvärras: Om du upplever konstant oro eller fysiska symtom.
  • Du har självmordstankar: Svåra ångesttillstånd kan leda till suicidtankar om personen inte får adekvat behandling enligt Socialstyrelsen.
  • Om självhjälp inte hjälper: Om du har försökt hantera ångesten själv utan framgång.

Tidig intervention är viktig för ett bra behandlingsutfall. 

Tips för att lindra ångest

Här är flera praktiska strategier och konkreta tips för att hantera ångest:

Andning och avslappning

  • Box-andning: Andas in i 4 sekunder, håll andan i 4 sekunder, andas ut i 4 sekunder och vänta i 4 sekunder innan nästa andetag. Upprepa för att minska akut ångest.
  • Progressiv muskelavslappning: Fokusera på att systematiskt spänna och slappna av muskelgrupper (börja från tårna och jobba uppåt). Detta hjälper till att minska fysisk spänning relaterad till ångest.
  • Meditation (Grounding): När du känner dig överväldigad, fokusera på fem saker du kan se, fyra saker du kan känna, tre saker du kan höra, två saker du kan lukta och en sak du kan smaka. Denna övning förankrar dig i nuet.

Livsstilsförändringar

  • Regelbunden motion: Fysisk aktivitet har visat sig vara bra för psykisk hälsa. 
  • Sömn: Sträva efter att få 7–9 timmars sömn per natt. Enligt ScienceDirect kan otillräcklig sömn förvärra ångest.

Socialt stöd

  • Stödgrupper: Dela upplevelser och tips med andra i liknande situationer. Att känna sig förstådd och samtidigt hjälpa andra kan ge ökad trygghet.
  • Undvik isolering: Försök att hålla kontakten med människor även när du känner dig orolig.

Struktur och planering

  • “Att göra”-listor och planering: Organisera dina dagliga uppgifter och prioritera dem. Detta kan minska den överväldigande känslan som kan bidra till ångest.
  • Prioritera: Fokusera på det viktigaste och tillåt dig själv att säga nej ibland.

Hantera tankemönster

  • Fokusera på det positiva: Notera tre saker varje dag som du är tacksam för.

Undvik ohälsosamma copingstrategier

  • Begränsa alkohol och droger: Dessa kan förvärra ångest på lång sikt.
  • Undvik överdriven skärmtid: Speciellt innan läggdags för att förbättra sömnkvaliteten.

Sammanfattning

Att uppleva ångest kan vara utmanande, men det är viktigt att komma ihåg att du inte är ensam och att hjälp finns att få. Genom att förstå vad ångest är, känna igen symtomen och veta vilka behandlingar som finns tillgängliga, kan du ta första steget mot att må bättre. Tveka inte att söka professionell hjälp om du känner att ångesten påverkar ditt liv negativt.

Källor

Vad är ångest?

Ångest är en känsla av oro, rädsla eller ängslan som kan vara en normal reaktion på stress. När ångesten blir överdriven eller ihållande och börjar påverka vardagen negativt kan det vara ett tecken på ett ångestsyndrom.

Hur känns ångest?

Ångest kan kännas som en överväldigande oro eller rädsla, ofta åtföljd av fysiska symtom som hjärtklappning, svettningar, skakningar, andningssvårigheter, yrsel och magbesvär.

Varför får man ångest?

Ångest kan uppstå på grund av en kombination av genetiska faktorer, biokemiska obalanser i hjärnan, stress, traumatiska upplevelser eller livsstilsfaktorer som sömnbrist och hög koffeinkonsumtion.

Vad händer i hjärnan vid ångest?

Vid ångest aktiveras hjärnans amygdala, som hanterar rädsla och hot, vilket leder till frisättning av stresshormoner som adrenalin och kortisol. Detta påverkar nervsystemet och kan orsaka både psykiska och fysiska symtom.

Hur hanterar man ångest?

Man kan hantera ångest genom avslappningstekniker som djupandning och meditation, regelbunden fysisk aktivitet, sömnreglering, kognitiv beteendeterapi (KBT), och vid behov läkemedelsbehandling under läkares övervakning.

Hur blir man av med ångest?

Att bli av med ångest involverar ofta en kombination av terapi, livsstilsförändringar och eventuellt läkemedelsbehandling. Det är viktigt att identifiera och behandla underliggande orsaker.

Hur vet jag att jag har ångest?

Det kan vara svårt att veta exakt när oro och stress övergår till ångest, eftersom det kan yttra sig på olika sätt hos olika personer. Men här är några vanliga tecken och symptom som kan tyda på ångest. Det är viktigt att komma ihåg att alla upplever ångest ibland. Det är en naturlig reaktion på stress. Om ångesten är så pass stark att den påverkar ditt dagliga liv, kan det vara bra att söka professionell hjälp.

Hur får man bort ångest snabbt?

Ångest är en komplex reaktion men det finns tekniker som kan hjälpa dig att lugna ner dig i stunden och hantera ångesten så som andningsövningar och mindfulness.

Hur lugnar man ner sig när man har ångest?

Många upplever att ångesten minskar om man gör något som brukar få dig att må bättre. Det kan vara att lyssna på musik, ta en promenad eller hålla på med en hobby.

Skriven och granskad av: