Vi blir sorgsna för att vi ska stanna upp i tillvaron och reflektera över om vi ska förändra något i våra liv. Det kan därmed vara hjälpsamt att känna nedstämdhet. Det kan mana dig till att göra förändringar som gör ditt liv till det bättre.

Det kan kännas obehagligt i kroppen eftersom den kanske reagerar rent fysiskt på din nedstämdhet. Du kan känna dig tung och slö, allt för att få dig att stanna upp.

Ofta kan nedstämdheten färga dina tankar och göra att du ser världen som genom en grå lins. Du tolkar många saker i ett negativt ljus. Det är lätt att fastna i grubblande negativa tankebanor.

Kanske att det känns som att du löser problem när du grubblar, och ibland kanske du gör det också. Men om du noterar att du inte kommer någon vart, utan ältar runt i cirklar, är det en god idé att göra någonting annat.

Grubblet tenderar för många att dyka upp när man är ensam eller ska somna. När tiden finns till grubbel, och andra distraktioner inte finns i samma utsträckning, kommer de negativa tankarna som ett brev på posten.

Ibland är det lätt att förstå varför du är nedstämd, något jobbigt eller negativt har hänt på jobbet, i skolan, i din familj eller i din bekantskapskrets. Ibland är det svårare att sätta fingret på vad som har gjort dig nedstämd, det är också helt okej.

Symptom vid nedstämdhet

Nedstämdhet kan ge flera olika symtom och det skiljer sig så klart åt från person till person vilka man har. Här är några vanliga symptom:

• Orkeslöshet
• Trötthet
• Minskad aktivitet
• Svårigheter med sömnen
• Minskat intresse
• Minskad glädje 
• Grubblande tankar
• Skuldkänslor

Kroppslig orsak till symptomen

Om du i samband med din nedstämdhet har symptom som långvarig trötthet och brist på energi är det klokt att uppsöka en läkare på din vårdcentral för att utesluta medicinska orsaker. 

Medicinska tillstånd (t.ex. sköldkörtelproblem eller vitaminbrist) kan ge symptom som liknar de du får när du är nedstämd. Om läkaren bedömer att det inte finns någon somatisk orsak är det fritt fram att träffa en psykolog för bedömning inför eventuell behandling om nedstämdheten har hållit i sig.

Vad du kan göra själv

• Tillåta känslor och tankar. Alla känslor och tankar är ok och får finnas där.
• Planera in att göra en eller några saker som brukar göra dig glad.
• Om du fastnar i grubbel – testa att göra en annan aktivitet som håller dig sysselsatt. Dyker tankarna upp även då är det ok, de får fortsatt finnas där.
• Måna om dig själv: ät regelbundet, rör på dig och ha regelbundna sovtider. 
• Var stolt över varje framsteg. Du ska inte flytta ett berg direkt, utan ta en sten i taget.
• Be om hjälp när du behöver hjälp.

Behandling vid nedstämdhet

Vad kan du få för behandling? Nedstämdhet är vanligen ett av symptomen du har vid depression. Om du är deprimerad kan du få såväl psykologisk behandling som läkemedelsbehandling. 

Om nedstämdheten väckts som följd av andra besvär, såsom social ångest eller generell oro som kanske lett till att du undviker att göra sådant som du mår bra av, kan psykologisk behandling för social ångest eller generell oro även ge positiva effekter på din nedstämdhet.

Om du enbart är nedstämd, och alltså inte mår så dåligt att du är deprimerad eller besväras av annan psykisk ohälsa, får du vanligen söka privat terapi om du önskar prata med en psykolog. 

Det kan vara svårt att själv avgöra vad som besvärar dig, så om du mår dåligt och känner dig osäker kan du alltid boka ett bedömningssamtal med en psykolog.