Guide: Allt om depression – Symtom, behandling

Allt om depression

Depression är en psykisk sjukdom där du under en längre tid känner dig nedstämd, orkeslös eller utan glädje och lust, även i sådant du tidigare tyckt om. Besvären finns nästan varje dag i minst två veckor och påverkar hur du tänker, mår i kroppen och klarar vardagen.

Depression är vanligt, det är inget tecken på svaghet och det går att behandla. Här får du veta hur depression skiljer sig från nedstämdhet, sorg och utmattning, hur den märks, vad som ligger bakom och hur den behandlas.

Faktagranskad av Felicia Westin, chefspsykolog

Ett urval av våra psykologer som hjälper dig med depression

Vad är depression?

Depression är en psykisk sjukdom som kännetecknas av sänkt stämningsläge eller minskat intresse för sådant som tidigare gett glädje. Till det kommer andra symtom, som trötthet, koncentrationssvårigheter, förändrad sömn och aptit och känslor av värdelöshet eller hopplöshet. För att räknas som en depressiv episod ska besvären ha funnits så gott som varje dag i minst två veckor.

Att vara deprimerad är mer än att vara ledsen eller nedstämd. Tillståndet påverkar hur du känner, tänker och hanterar det dagliga livet, och det kan drabba vem som helst, oavsett ålder, kön eller bakgrund.

Vården skiljer på tre svårighetsgrader. Vid en lindrig form fungerar vardagen trots att du mår dåligt. Vid en medelsvår form blir det svårt att klara vardagen, och vid en svår form påverkas hela livet. Graden avgör vilken behandling som passar.

En ond cirkel håller ofta sjukdomen vid liv. När du är nedstämd och orkeslös gör du färre av de saker som brukade ge energi eller glädje, och du drar dig undan från andra. Det ger färre positiva upplevelser, vilket gör att du mår ännu sämre och orkar ännu mindre. Behandling med beteendeaktivering, som är en del av KBT, går ut på att bryta just den cirkeln.

Det finns inget prov som visar att du har depression. Diagnosen ställs av läkare eller psykolog utifrån samtal och ofta frågeformulär. Blodprov används för att utesluta kroppsliga orsaker med liknande symtom, till exempel sköldkörtelrubbning eller blodbrist. Ett självtest som vårt depression test kan ge en första bild av dina symtom, men det ersätter inte en bedömning.

Enligt Socialstyrelsen är risken att drabbas av depression under sin livstid cirka 36 procent för kvinnor och 23 procent för män. Vidare kan depression drabba vem som helst, oavsett ålder, kön eller bakgrund, och att förstå sin depression är ett viktigt steg för att kunna söka hjälp, må bättre och bli av med sin depression.

Skillnaden mellan depression och nedstämdhet, sorg och utmattning

Flera tillstånd påminner om depression, och gränserna är inte alltid skarpa. Det som oftast skiljer dem åt är hur länge besvären varar, hur många symtom du har och hur mycket de påverkar vardagen.

Depression eller nedstämdhet?

Nedstämdhet är en normal reaktion som de flesta känner ibland, till exempel efter en motgång, och den går oftast över av sig själv. Vid en depression är symtomen svårare, de varar längre och de påverkar vardagen. Det finns ingen tydlig gräns mellan de två, så två veckor är en vägledning och inte ett facit.

Om nedstämdheten håller i sig, försvinner lusten även för sådant du brukar tycka om eller blir det svårt att klara arbete, studier eller relationer är det värt att ta besvären på allvar och söka hjälp.

Depression eller sorg?

Sorg är en normal reaktion på en förlust, till exempel ett dödsfall eller en separation, och räknas inte som en sjukdom. Sorgen pendlar ofta mellan stunder av stark saknad och stunder då du klarar vardagen och kan tänka på annat. Vid en depression finns nedstämdheten kvar större delen av tiden, och lusten och glädjen uteblir även i sådant som inte har med förlusten att göra.

Sorgen mildras oftast med tiden utan hjälp från vården. Om du har svårt att fungera i vardagen är det läge att kontakta vården, eftersom en depression kan ha tillkommit.

Depression eller utmattning?

Utmattningssyndrom är en följd av långvarig stress i kombination med för lite återhämtning. För att få diagnosen ska du ha levt med hög stress i minst ett halvår.

Symtomen överlappar: trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet förekommer vid båda tillstånden. Vid depression står nedstämdheten och den förlorade glädjen i centrum. Utmattning märks oftare som en trötthet som inte går att vila bort, tillsammans med minnesproblem och stark känslighet för stress.

Depression kan uppstå av många orsaker, med eller utan stress. Det är också vanligt att ha båda tillstånden, men alla med utmattningssyndrom blir inte deprimerade. Om du misstänker att stress ligger bakom dina besvär kan ett utmattningssyndrom test ge en första bild, men det ersätter inte en bedömning.

Depression eller bipolär sjukdom?

Vid bipolär sjukdom växlar depressiva perioder med perioder av mani eller hypomani, då du är påtagligt upprymd, har mycket energi och kan behöva mindre sömn. I de depressiva perioderna liknar symtomen en vanlig depression, och skillnaden syns därför först när det finns eller har funnits en period av förhöjt stämningsläge.

Om du känner igen sådana perioder hos dig själv är det viktigt att berätta om dem vid en bedömning, eftersom behandlingen skiljer sig åt.

Hur känns depression?

För många känns depression som att både energin och glädjen har försvunnit på en gång. Vardagssaker som att duscha, plocka undan efter maten eller kasta sopor kan kännas övermäktiga, och sådant som brukade vara roligt väcker inte längre någon lust.

Tankarna blir ofta tyngre. Det kan kännas som att livet är tomt och meningslöst och att ingenting någonsin kommer att bli bra. Det är vanligt med låg självkänsla och skuldkänslor, och många ger sig själva skulden för att de mår som de gör. Det gör det ofta svårare att söka hjälp, eftersom det känns som att det är ens eget fel.

Alla som är deprimerade känner sig inte ledsna. Hos en del märks depressionen mer som irritation, ilska eller ångest, och omgivningen kan uppfatta personen som arg eller ointresserad snarare än nedstämd.

Många grubblar dessutom över det som gått fel, och koncentrationen sviktar så att det blir svårt att läsa en text eller följa en film. Det är inte ovanligt att man själv inte förstår att det handlar om depression, särskilt när den märks som trötthet, värk eller irritation snarare än sorg.

Symtom på depression

Symtomen delas ofta in i tre områden: kroppen, tankarna och beteendet. De varierar mellan personer, och för att det ska räknas som en depression behöver flera symtom finnas samtidigt under minst två veckor.

Kroppen

Trötthet och energibrist hör till de vanligaste kroppsliga symtomen, och tröttheten går sällan att vila bort. Även sömnen påverkas ofta, och sömnbesvär kan ta sig olika uttryck. En del har svårt att somna eller vaknar flera gånger under natten, medan andra sover betydligt mer än vanligt.

Aptiten förändras hos många, antingen så att matlusten försvinner eller så att man äter och dricker mer än vanligt, och vikten kan gå upp eller ner. Det är också vanligt med värk i huvudet, magen, axlarna, nacken eller ryggen, och sexlusten kan minska. Eftersom flera kroppsliga sjukdomar kan ge liknande besvär är det bra att få kroppsliga symtom utan tydlig orsak bedömda av en läkare.

Tankarna

Tankarna färgas ofta av hopplöshet och en känsla av att vara värdelös. Många tänker att ingenting kommer att bli bättre, att det är deras eget fel att saker går dåligt eller att de är en belastning för andra. Det blir också svårare att fatta beslut och att koncentrera sig, även på sådant som tidigare gick av sig självt.

Tankar på döden och självmordstankar förekommer vid depression, särskilt när den är svår, men inte alla har sådana tankar. Du behöver inte vara ensam med dem. Ring 112 om du eller någon i din närhet har allvarliga tankar på att ta sitt liv eller riskerar att skada sig själv. Du kan också kontakta Mind Självmordslinjen på 90101.

Beteendena

Beteendet förändras oftast gradvis. Många drar sig undan från vänner och familj, tackar nej till sådant som tidigare var självklart och orkar mindre på jobbet eller i studierna. Inom KBT kallas det ofta underskottsbeteenden, att man gör mindre av det som ger energi och glädje, som att träffa andra, röra på sig eller ta sig ut.

Dagarna blir ofta mer passiva, och det ger färre positiva upplevelser som i sin tur förstärker nedstämdheten. Vissa försöker lindra nedstämdhet och ångest med alkohol eller droger, men på sikt gör det ofta både ångesten och depressionen svårare.

Om du eller någon i din närhet känner igen flera av symtomen och de har pågått i mer än två veckor är det läge att kontakta vården.

Hur vanligt är depression?

Det är vanligt att drabbas av depression. Bland vuxna uppskattas mellan fem och åtta procent ha en pågående depression vid ett visst tillfälle, och under en livstid är risken omkring 35 procent för kvinnor och 25 procent för män. Du är alltså långt ifrån ensam, och det finns inget att skämmas för.

Varför får man depression?

Sällan finns det en enda orsak. Oftast handlar det om ett samspel mellan en ärftlig sårbarhet och yttre omständigheter, och det som utlöser depressionen skiljer sig mellan olika personer. Bland de faktorer som kan bidra finns:

Ärftlighet: Om det finns depression i familjen ökar risken, eftersom sårbarheten delvis är ärftlig.
Biologiska faktorer: Hur hjärnan och kroppen reagerar på stress spelar in, men orsaken är inte helt känd.
Livshändelser: Stressiga livshändelser, som en förlust, en separation, ekonomiska problem, arbetslöshet eller trauma, kan utlösa en depression.
Psykologiska faktorer: Låg självkänsla, en pessimistisk syn på livet och stark självkritik kan öka sårbarheten.
Kroppsliga sjukdomar: Långvariga sjukdomar, till exempel kroniska smärttillstånd, kan hänga ihop med depression.

Att bli deprimerad har ingenting med svaghet att göra, och det går inte att “rycka upp sig” ur en depression. Ofta behövs behandling och stöd, och de flesta känner sig bättre efter några veckors behandling.

Vanlig samsjuklighet

Depressioner förekommer ofta tillsammans med andra besvär. Vanligast är ångest, men även sömnproblem, alkoholberoende, kroppsliga sjukdomar och adhd är vanliga följeslagare. Det går att få behandling för flera besvär samtidigt, och det är olika för olika personer vad som tas om hand först.

För den som har adhd kan svårigheter att hantera vardagliga uppgifter ge känslor av misslyckande, problem i sociala sammanhang kan leda till ensamhet och upprepade motgångar kan påverka självbilden. Det ökar risken för depression.

Olika typer av depression

Den vanligaste formen är egentlig depression, som beskrivs ovan. Det är den mest kända typen och kännetecknas av en period av minst två veckor med ihållande nedstämdhet eller förlust av intresse för aktiviteter. Symtomen är tillräckligt allvarliga för att påverka dagliga funktioner.

Det finns också några andra varianter av depression som skiljer sig i förlopp eller sammanhang.

Dystymi

Dystymi är en mildare men mer ihållande, kronisk form av depression. Symtomen är lindrigare än vid en egentlig depression, men de varar betydligt längre, ofta i flera år. Personer med dystymi kan fungera i vardagen men känner sig ständigt nedstämda.

Recidiverande depression

Vid recidiverande depression, även kallat återkommande depression, har man haft flera depressiva episoder under livet, med perioder utan symtom emellan. Risken att få en ny episod ökar för varje gång man har haft en depression, och därför är det extra viktigt att känna igen tidiga tecken.

För att hantera recidiverande depression är det viktigt med:

Långtidsbehandling: Fortsatt terapi och ibland läkemedelsbehandling även efter att symtomen har förbättrats.
Utbildning: Att förstå sjukdomen och känna igen tidiga varningstecken på återfall.
Livsstilsförändringar: Regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost och sömn kan minska risken för återfall.
Stödnätverk: Familj, vänner och stödgrupper kan erbjuda känslomässigt stöd och praktisk hjälp.

Årstidsbunden depression och vinterdepression

Årstidsbunden depression, ofta kallad vinterdepression eller säsongsbunden depression (SAD), återkommer under samma tid varje år, vanligen på hösten eller vintern, och går över när ljuset återvänder på våren. I takt med att dagsljuset minskar påverkas hjärnans signalsubstanser och dygnsrytm, vilket leder till nedstämdhet, energibrist och andra depressiva symtom.

Depression under graviditet och efter förlossning

Depression kan uppstå både under graviditeten och efter förlossningen. Många har hört talas om förlossningsdepression, även kallat postpartumdepression. Den kännetecknas av intensiva känslor av sorg, ångest och utmattning som kan göra det svårt att ta hand om sig själv och den nyfödda bebisen.

Men det är viktigt att veta att man kan må dåligt redan under graviditeten, inte bara efteråt. En del av humörsvängningarna efter en förlossning, så kallad baby blues, är normala och går över av sig själv inom några veckor. Om nedstämdheten håller i sig längre, eller blir den svårare, kan det handla om en depression som behöver behandlas

Melankoli

Melankoli är en äldre benämning som ibland fortfarande används om en svårare, djupare form av depression, med symtom som tydlig avsaknad av glädje, kraftig nedstämdhet som är värst på morgonen samt påtagligt förändrad aptit och sömn. Ofta saknas en specifik orsak till depressionen.

Bipolär depression

En bipolär depression är den depressiva fasen vid bipolär sjukdom, där individen upplever växlande perioder av depression och mani eller hypomani. Under de depressiva faserna liknar symtomen dem vid egentlig depression.

Test för depression

Om du känner igen flera av symtomen hos dig själv kan vårt depression test ge en första indikation på om det kan handla om en depression. Testet är ett sätt att få en snabb bild av läget och ett underlag inför ett eventuellt samtal med vården eller en psykolog.

Testet ger en indikation kring din depression men ersätter inte en professionell diagnos. För en mer korrekt bedömning bör du kontakta en läkare eller psykolog.

Vad kan du göra själv?

Vid lindrigare besvär kan egna insatser göra skillnad, och de fungerar också bra tillsammans med behandling.

Fysisk aktivitet är en av de åtgärder som har bäst stöd. Regelbunden rörelse, till exempel promenader, kan lindra symtomen och fungerar för många nästan lika bra som annan behandling vid lindrig till medelsvår depression.

Rutiner för sömn och måltider hjälper kroppen att hålla en jämnare dygnsrytm, vilket i sin tur kan göra humöret mer stabilt. Att göra något tillsammans med andra, även när lusten saknas, motverkar den isolering som depression ofta för med sig.

Det är lätt att bara vila när energin är låg, men att gradvis göra mer av det som brukade kännas meningsfullt, även i små steg, är ofta effektivare än att vänta på att orken ska komma av sig själv. Det är grundtanken i beteendeaktivering, som beskrivs närmare under behandlingar.

Fungerar inte de här strategierna, eller om du mår sämre, är det dags att söka professionell hjälp.

Alkohol kan kännas lugnande för stunden men förvärrar ofta symtomen på sikt, och detsamma gäller andra droger.

Behandling av depression

Depression går att behandla och de flesta mår bättre med rätt hjälp. Vilken behandling och terapi som passar bäst beror på hur svåra besvären är och vad som fungerar för just dig.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en av de mest använda och bäst utvärderade behandlingarna vid depression. Terapin utgår från att tankar, känslor och beteenden hänger ihop, och att förändrade beteendemönster kan bryta den onda cirkel som beskrivs ovan.

En central del är beteendeaktivering: du och din psykolog kartlägger vilka aktiviteter som ger energi eller mening, och bygger gradvis in fler av dem i vardagen, även när lusten inte finns där från början. KBT innehåller också ofta ett arbete med tankemönster, till exempel att identifiera och ifrågasätta självkritiska eller hopplösa tankar.

KBT är en evidensbaserad psykoterapi som fokuserar på att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden som bidrar till depression. Socialstyrelsen rekommenderar KBT som behandling för vuxna med lindrig till medelsvår depression. Man har identifierat det som en mycket effektiv behandlingsmetod med lägre återfallsgrad än läkemedelsbehandling. Vid internetbaserad KBT sker behandlingen digitalt.

Så går behandlingen till hos en psykolog

Behandlingen inleds med ett bedömningssamtal, där psykologen går igenom dina besvär, hur länge de pågått och hur de påverkar vardagen. Utifrån det läggs en plan för de kommande samtalen.

Under behandlingen får du ofta hemuppgifter mellan samtalen, till exempel att registrera aktiviteter och humör eller pröva nya sätt att hantera tankar och situationer. Psykologen följer upp hur det har gått och justerar planen efter hand.

Hur många samtal som behövs varierar, men många märker en förbättring redan efter några veckor.

Läkemedel och kombinationsbehandling

Vid medelsvår till svår depression kan antidepressiva läkemedel vara ett alternativ, ibland i kombination med samtalsbehandling. Läkemedlen kan hjälpa till att lyfta stämningsläget och orken, vilket i sin tur kan göra det lättare att tillgodogöra sig terapin.

Det är läkare, inte psykolog, som bedömer och skriver ut läkemedel. En psykolog kan därför behöva samarbeta med eller hänvisa till en läkare i de fallen.

Andra metoder mot depression

Utöver KBT finns andra terapiformer som kan vara aktuella, bland annat interpersonell terapi (IPT), som fokuserar på relationer och livshändelser som kan ligga bakom eller förvärra depressionen.

Även mindfulnessbaserade metoder används ibland, särskilt som stöd för att förebygga återfall efter att den akuta depressionen har lindrats.

Sjukskrivning vid depression

Vid depression kan arbetsförmågan påverkas och en del behöver vara sjukskrivna en period. Det är en läkare, inte en psykolog, som bedömer och skriver läkarintyg.

Om du är anställd sjukanmäler du dig till din arbetsgivare, som oftast betalar sjuklön de första 14 dagarna. Om du är arbetssökande, studerande, föräldraledig eller egenföretagare sjukanmäler du dig i stället direkt till Försäkringskassan. Vid sjukdom längre än en vecka behövs vanligen ett läkarintyg, och efter 14 dagar kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.

En sjukskrivning innebär inte bara vila. Läkaren gör en plan för behandling och återgång i arbete, och ofta kan rutiner, viss aktivitet och kontakt med andra hjälpa dig må bättre under tiden, även om orken är låg.

Har du frågor om vad som gäller i just din situation är Försäkringskassan och din vårdgivare rätt ställe att vända dig till.

När ska du söka hjälp?

Om du känner igen flera av symtomen och de funnits i mer än två veckor är det läge att söka hjälp. Du behöver inte vänta tills det känns outhärdligt.

Symtomen varar längre än två veckor – ihållande nedstämdhet, förlorat intresse eller glädje.

Tankar på självmord eller självskada uppstår – sök omedelbart hjälp.
Vardagliga aktiviteter blir svåra – arbete, studier eller egenomsorg påverkas.
Alkohol eller droger används för att hantera känslor – ökad risk för försämring.

Viktigt, om du har tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv, sök hjälp direkt. Ring 112 vid akut fara, eller kontakta Mind Självmordslinjen på 90101 om du behöver någon att prata med.

Att söka hjälp är inte ett misslyckande, utan ett sätt att komma vidare snabbare. Hos oss på Din Psykolog kan du boka tid med en psykolog för ett digitalt möte för 100 kronor, och har du frikort kostar det ingenting. Du slipper vänta i månader, oftast kan du få en tid samma dag.

Hur kan du stötta någon med depression?

Det är vanligt att känna sig osäker på hur man ska bete sig mot någon som mår dåligt. Du behöver inte ha en lösning för att vara till hjälp.

Fråga hur personen mår och var inte rädd för att fråga igen även om du känner dig avvisad. Många med depression orkar inte ta initiativ själva, så det gör skillnad att du hör av dig, gärna flera gånger och med konkreta förslag på när ni kan höras.

Lyssna utan att ha bråttom med goda råd och döm inte hur personen känner eller agerar. Det kan räcka att finnas där, även om ni bara sitter tysta tillsammans eller pratar om helt andra saker.

Praktisk hjälp uppskattas ofta mer än man tror, till exempel att laga mat, handla eller följa med till ett läkarbesök. Fråga vad som skulle underlätta just nu, i stället för att gissa dig till det.

Om du märker tecken på att personen har tankar på att skada sig själv, ta det på allvar och uppmuntra kontakt med vården. Vid akut fara, ring 112.

Depression hos barn och unga

Även barn och unga kan få en depression. Hos yngre barn märks det ofta genom att de blir mer tillbakadragna, slutar leka eller går tillbaka i sin utveckling, till exempel genom att sluta göra saker de redan lärt sig.

Hos äldre barn och tonåringar visar sig depressionen mer som hos vuxna, med nedstämdhet och minskad lust, men irritation, ilska och konflikter hemma eller i skolan är vanligare uttryck än hos vuxna. Skolarbetet kan också bli lidande genom svårigheter att koncentrera sig.

Om du är förälder eller närstående och misstänker att ett barn eller en ungdom har en depression, sök hjälp tidigt. Vårdcentralen eller elevhälsan är ofta en bra första kontakt, och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) tar emot när besvären är mer omfattande eller inte blir bättre. Ungdomar under 18 år kan också kontakta BUP själva.

Adhd och depression

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (adhd) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av problem att koncentrera sig, impulsiva handlingar och svårigheter att sitta still. Samtidigt löper personer med adhd en högre risk att utveckla depression och det kan bero på flera faktorer:

Kronisk stress: Svårigheter att hantera vardagliga uppgifter kan leda till känslor av misslyckande.
Social isolering: Problem med sociala interaktioner kan leda till ensamhet.
Låg självkänsla: Upprepade negativa erfarenheter kan påverka självbilden.

Om man lider av depression och adhd är det viktigt att behandla båda tillstånden samtidigt. Då kan KBT vara en effektiv metod och behandlar man båda tillstånden samtidigt, uppnår man bästa möjliga resultat.