Att en allians skapas mellan patient och psykolog lägger grunden för ett bra samarbete och för att patienten därigenom ska få må bättre. Utefter forskning predicerar allians behandlingsutfall och symtomreduktion, både face-to-face och digitalt.
Hur är det för patienten att gå till en psykolog? Många tänker sig att en psykolog sitter bekvämt i en fåtölj och lyssnar på vad man har att säga. Kanske nickar hen med huvudet, lutar sig fram för att visa att hen lyssnar eller pekar på modeller för att förklara saker.
Hur ser ett digitalt besök hos en psykolog ut? Det är inte lika lätt att föreställa sig. Det är svårt att få samma känsla i ett videosamtal som när man träffar någon på riktigt. Om psykologen lutar sig framåt, så att pannan täcker hela skärmen – känns det validerande och tryggt? Troligtvis inte.
Du börjar nog få en bild nu av att digital terapi inte är precis som fysisk terapi, det är väldigt likt, men man behöver anpassa några saker.
För att komma till en mottagning tar sig patienten först dit genom att gå, åka bil, buss eller tunnelbana. Patienten tar trappor eller hiss, går sedan till en reception och betalar. I ett nästa steg sätter patienten sig i väntrummet, kanske med en tidning eller sin telefon.
Psykologen ropar upp patienten och de följs åt till rummet. På dörren står psykologens namn. De tar i hand, eller så visar psykologen välkomnande med handen in mot rummet och en fåtölj. Patienten får hänga av sig jackan och erbjuds kanske ett glas vatten.
På bordet ligger näsdukar, ifall någon behöver torka tårar. Rummet är ljust och lugnt. Det finns några fina tavlor på väggen och en mjuk matta på golvet. I ett hörn står en dator, och ut genom fönstret ser man himlen och träden.
Psykologen sätter sig bekvämt tillrätta i fåtöljerna och förbereder sig för ett samtal. Patienten har laddat och börjat processat tankar, känslor och kropp på väg dit. Nu är det dags.
När patienten ska ha ett videosamtal, kanske hen precis innan stänger ner ett jobbmöte, har pratat med sitt barn, ätit lunch, slutat sin arbetsdag, kollat på teve, tränat, eller något annat. Patienten kastar sig från en sak till nästa. Patienten trycker på knappen och ser ett ansikte och hör en röst.
Patienter har valt just den här psykologen, ansiktet såg snällt och tryggt ut. Beskrivningen av hur psykologen jobbar kändes trygg. Undrar just hur rösten låter?
En digital patient är ibland inte lika redo för ett samtal som en fysisk patient, ställtiden har inte funnits där. Snabbt behöver psykologen visa att det är en trygg plats. Det trygga ansiktet hör till en trygg röst.
Så nu behöver en trygg plats skapas genom ord, mimik, tonfall och ansiktsuttryck. Vad som sägs och hur det sägs blir väldigt viktigt för att patienten ska känna tillit, våga dela sina största bekymmer och ge psykologen en chans att hjälpa hen få må bättre.
När en del kroppsspråk går förlorat, blir verbal validering viktigare. Jag har intervjuat flera psykologer som beskriver vad de bedömer är viktiga strategier i digitala samtal. Du känner nog igen en del, såsom att:
- Sammanfatta – sätta ihop pusslet
- Normalisera – för att reglera ner skam/skuld och begripliggöra det patienten berättar om
- Spegla innehåll – för att med ord visa att du förstår
- Ge psykoedukation – sätta bitar i ett sammanhang
- Göra en gemensam plan utefter diagnos och mål
- Utvärdera att ni gör rätt saker och att patienten mår bättre
Att endast säga “jag förstår”, säger inte patienten något annat än att du tror att du förstår. För att patienten verkligen ska veta att du förstår, behöver hen få höra speglingar, sammanfattningar, delges en diagnos hen känner igen sig i, höra passande psykoedukation och få förslag på en behandlingsplan anpassad till hen besvär och behandlingsmål.
Ovan valideringsstrategier används i fysiska terapier också. Så vilka strategier är mer specifika för det digitala? Alltså, vad verkar bli ännu mer viktigt digitalt?
- Att be om lov att få ställa frågor eller dela material – räkna inte med att det är ok, fråga!
- Förklara varför du ställer frågor, så att patienten förstår varför frågorna ställs
- Spegla och stanna upp i känslor och innehåll
- Återge vad du ser händer i patienten, såsom att käken spänner sig eller att mimiken är mer rörlig än senast
- Stäm av ofta, att du förstår rätt och att ni är överens om planen framåt
- Vardagligt språk – så att du inte känns som en robot över skärmen
Genom att använda dessa metoder jobbar du för att din patient ska känna sig hörd och förstådd och själv äga sin behandling. Ni jobbar gemensamt mot tydliga mål och följer upp att ni närmar er dem. Hamnar ni fel kan ni tillsammans styra rätt.
