Träffa psykolog

Undrar du hur det går till
att träffa en psykolog?

Läs mer

Träffa en psykolog

Att ibland må dåligt är helt normalt och en del av att vara människa. Om man däremot känner att man fastnat kan man ta hjälp av en psykolog för att komma vidare. Vi förklarar nedan hur det går till att träffa en psykolog och vad man bör tänka på.

Så går en behandling till

Vanligtvis består en psykologisk behandling av tre olika faser; Uppstartsfasen, behandlingsfasen och avslutsfasen. Nedan beskriver vi de olika delarna och hur en behandling med KBT kan se ut.

Behandlingens faser

Fas 1 – Uppstart
Under dina första samtal gör psykologen en bedömning. Psykologen ställer frågor om hur du mår, hur din livssituation ser ut och ringar sen in vad du vill ha hjälp med. I den här fasen sätter ni också upp mål för behandlingen tillsammans och gör en behandlingsplan. Om du och din psykolog är överens att det är rätt behandlingsalternativ för dig så påbörjas sedan behandlingsfasen.
Fas 2 – Behandling
Inom KBT jobbar man med vetenskapligt beprövade metoder som i grunden går ut på att man kartlägger sina beteenden och tankemönster. Man ersätter sedan de beteenden och tankemönstret som skapar problem och målet är att man ska kunna handskas med sina känslor bättre på sikt. Man jobbar strukturerat och målinriktat med de problem som är aktuella här och nu. Behandlingen består vanligen av samtal med en psykolog kombinerat med praktiska övningar och uppgifter som du genomför på egen hand eller tillsammans med din psykolog.
Fas 3 – Avslut
När det närmar sig slutet av din behandling kommer du och din psykolog skapa en vidmakthållandeplan. Denna plan är till för att du ska lyckas bibehålla den förändring du gjort och fortsätta förbättras på egen hand. Ni kommer även att utvärdera behandlingen samt sammanfatta de framsteg som gjorts. Slutligen brukar psykologen ofta föreslå att ett uppföljningssamtal bokas in där man följer upp hur du mår och se över din vidmakthållandeplan.

Olika typer av terapi

Begreppet psykologisk behandling är ett samlingsnamn för alla de metoder som utgår med psykologin som vetenskap. Några av de vanligaste inriktningarna inom psykoterapi är:
KBT (kognitiv beteendeterapi)
I KBT jobbar man med att ersätta tankar, känslor och beteenden som man tror skapar utmaningar för individen. Med utgångspunkt i nuet läggs fokus på att utveckla nya sätt att hantera och förhålla sig till sina problem så att dessa minskar eller helt försvinner.
IPT (interpersonell terapi)
Interpersonell psykoterapi utarbetades i början av 1980-talet främst för behandling av depression. Metoden är en strukturerad form av korttidsterapi som huvudsakligen fokuserar på relationsproblem. Numera används även IPT för andra diagnoser som dystymi, bulimi, bipolära sjukdomar, stressyndrom och ångesttillstånd.
PDT (psykodynamisk terapi)
I PDT får du lära dig att förstå dig själv och dina relationer. Genom ökad självinsikt och bättre självkännedom kommer du kunna lösa inre konflikter. Fokus läggs vid att terapeuten hjälper dig att sätta ord på känslor som känns besvärande eller hotande.

När bör man träffa psykolog?

Det kan vara svårt att veta när man borde träffa en psykolog och det första steget kan ibland kännas stort. När man mår psykiskt dåligt kan det yttra sig på en rad olika sätt och man kan få både fysiska och psykiska symptom. Följande symptom är vanliga:
Psykiska symptom
  • Känsla av nedstämdhet som inte går över
  • Problem med att sova under en längre tid
  • Svårigheter med att koncentration
  • Ihållande eller starka känslor av ångest
  • Beroendeproblematik med alkohol, droger, sex eller spel
  • Tvångstankar eller självskadebeteende
  • Problem med ätstörningar
  • Minnesproblem
Psykiska symptom
  • Hjärtklappningar
  • Ont i magen
  • Trötthet
  • Spänningar och stelhet i rygg/axlar
Om du känner igen dig i något av ovan eller har upplevt några av symptomen ovan under en längre tid kan det vara en god idé söka hjälp av en psykolog.

Viktigt att det känns rätt

Det är viktigt att du känner förtroende för din psykolog. Det ska kännas tryggt att prata med din psykolog. Om du av någon anledning vill byta psykolog ska du därför be om att få träffa en annan behandlare. Det är viktigt dock viktigt att tänka på att en behandling kan kännas tuff i perioder och att mindre motgångar är vanligt.
Vanliga anledningar till att träffa en psykolog
Ångest
När man har ångest upplever man ofta en känsla av rädsla eller oro i kroppen och de allra flesta av oss har upplevt det någon gång. Ångest är i sig själv inte farligt även om den kan upplevas som väldigt obehaglig. Har du ångest ofta kan det påverka livet och du kan då få hjälp att må bättre genom att träffa en psykolog.
Depression
Om du under en längre tid känt dig nedstämd eller orkeslös och tappat lusten till sådant som du normalt sett brukar tycka om att göra kan du fått en depression. Om du tror att du fått en depression är det viktigt att inte vänta för länge med att söka hjälp. Det finns effektiv behandling att få mot depression och ju tidigare du söker vård desto bättre blir behandlingsresultatet.
Stress
Alla blir vi stressade ibland. Det kan handla om att man har mycket att göra på jobbet, saker i ens familjeliv, ekonomiska svårigheter eller plugg till en tenta. Kroppen klarar av perioder av stress och det är väldigt individuellt hur mycket stress man tål. Alla behöver dock vila och återhämtning för att inte riskera att kroppen tar skada.
Sömnproblem
Det är helt normalt att ibland ha problem med sömnen. Det är inte farligt att ha några nätter där du får för lite sömn. Om det däremot sker upprepade gånger och påverkar din vardag till det sämre så är det en god idé att söka hjälp för sömnproblemen.

Frågor och svar

Hur länge går man till en psykolog?
Hur länge man träffar en psykolog beror i stor utsträckning på vad man söker för men man brukar räkna med att en behandling pågår i snitt mellan 8-12 samtal.
Vad kostar det att gå till en psykolog?
Om du söker psykologhjälp inom sjukvården bekostas behandlingen av regionen där du är folkbokförd och du betalar endast patientavgiften. Psykologbesöken räknas in i högkostnadsskyddet och är frikortsgrundande. Om du träffar en psykolog privat så brukar det kosta mellan 800-1500 kr.
Har man tystnadsplikt som psykolog?
Ja, alla psykologer ​​som jobbar i Sverige under Socialstyrelsen har tystnadsplikt. Tolkar/översättare som arbetar på uppdrag inom hälso- och sjukvården har också tystnadsplikt.
Vad är självhjälpsprogram?
Med självhjälpsprogram kan man jobba på med övningar och verktyg på egen hand och löpande stämma av med din psykolog hur det går. Det finns självhjälpsprogram för bland annat depression, ångest, stress och fobier.

Så går en behandling till

Vanligtvis består en psykologisk behandling av tre olika faser; Uppstartsfasen, behandlingsfasen och avslutsfasen. Nedan beskriver vi de olika delarna och hur en behandling med KBT kan se ut.

Fas 1 - Uppstart

Under dina första samtal gör psykologen en bedömning. Psykologen ställer frågor om hur du mår, hur din livssituation ser ut och ringar sen in vad du vill ha hjälp med. I den här fasen sätter ni också upp mål för behandlingen tillsammans och gör en behandlingsplan. Om du och din psykolog är överens att det är rätt behandlingsalternativ för dig så påbörjas sedan behandlingsfasen.

Fas 2 - Behandling

Inom KBT jobbar man med vetenskapligt beprövade metoder som i grunden går ut på att man kartlägger sina beteenden och tankemönster. Man ersätter sedan de beteenden och tankemönstret som skapar problem och målet är att man ska kunna handskas med sina känslor bättre på sikt. Man jobbar strukturerat och målinriktat med de problem som är aktuella här och nu. Behandlingen består vanligen av samtal med en psykolog kombinerat med praktiska övningar och uppgifter som du genomför på egen hand eller tillsammans med din psykolog.

Fas 3 - Avslut

När det närmar sig slutet av din behandling kommer du och din psykolog skapa en vidmakthållandeplan. Denna plan är till för att du ska lyckas bibehålla den förändring du gjort och fortsätta förbättras på egen hand. Ni kommer även att utvärdera behandlingen samt sammanfatta de framsteg som gjorts. Slutligen brukar psykologen ofta föreslå att ett uppföljningssamtal bokas in där man följer upp hur du mår och se över din vidmakthållandeplan.

Olika typer av terapi

Begreppet psykologisk behandling är ett samlingsnamn för alla de metoder som utgår med psykologin som vetenskap. Några av de vanligaste inriktningarna inom psykoterapi är:

KBT (kognitiv beteendeterapi)

I KBT jobbar man med att ersätta tankar, känslor och beteenden som man tror skapar utmaningar för individen. Med utgångspunkt i nuet läggs fokus på att utveckla nya sätt att hantera och förhålla sig till sina problem så att dessa minskar eller helt försvinner.

IPT (interpersonell terapi)

Interpersonell psykoterapi utarbetades i början av 1980-talet främst för behandling av depression. Metoden är en strukturerad form av korttidsterapi som huvudsakligen fokuserar på relationsproblem. Numera används även IPT för andra diagnoser som dystymi, bulimi, bipolära sjukdomar, stressyndrom och ångesttillstånd.

PDT (psykodynamisk terapi)

I PDT får du lära dig att förstå dig själv och dina relationer. Genom ökad självinsikt och bättre självkännedom kommer du kunna lösa inre konflikter. Fokus läggs vid att terapeuten hjälper dig att sätta ord på känslor som känns besvärande eller hotande.

När borde man träffa en psykolog?

Det kan vara svårt att veta när man borde träffa en psykolog och det första steget kan ibland kännas stort. När man mår psykiskt dåligt kan det yttra sig på en rad olika sätt och man kan få både fysiska och psykiska symptom. Följande symptom är vanliga:

Psykiska symptom

  • Känsla av nedstämdhet som inte går över
  • Problem med att sova under en längre tid
  • Svårigheter med att koncentration
  • Ihållande eller starka känslor av ångest
  • Beroendeproblematik med alkohol, droger, sex eller spel
  • Tvångstankar eller självskadebeteende
  • Problem med ätstörningar
  • Minnesproblem

Fysiska symptom

  • Hjärtklappningar
  • Ont i magen
  • Trötthet
  • Spänningar och stelhet i rygg/axlar

Om du känner igen dig i något av ovan eller har upplevt några av symptomen ovan under en längre tid kan det vara en god idé söka hjälp av en psykolog.

Viktigt att det känns rätt

Det är viktigt att du känner förtroende för din psykolog. Det ska kännas tryggt att prata med din psykolog. Om du av någon anledning vill byta psykolog ska du därför be om att få träffa en annan behandlare. Det är viktigt dock viktigt att tänka på att en behandling kan kännas tuff i perioder och att mindre motgångar är vanligt.

Vanliga anledningar till att träffa en psykolog

Ångest

När man har ångest upplever man ofta en känsla av rädsla eller oro i kroppen och de allra flesta av oss har upplevt det någon gång. Ångest är i sig själv inte farligt även om den kan upplevas som väldigt obehaglig. Har du ångest ofta kan det påverka livet och du kan då få hjälp att må bättre genom att träffa en psykolog.

Depression

Om du under en längre tid känt dig nedstämd eller orkeslös och tappat lusten till sådant som du normalt sett brukar tycka om att göra kan du fått en depression. Om du tror att du fått en depression är det viktigt att inte vänta för länge med att söka hjälp. Det finns effektiv behandling att få mot depression och ju tidigare du söker vård desto bättre blir behandlingsresultatet.

Stress

Alla blir vi stressade ibland. Det kan handla om att man har mycket att göra på jobbet, saker i ens familjeliv, ekonomiska svårigheter eller plugg till en tenta. Kroppen klarar av perioder av stress och det är väldigt individuellt hur mycket stress man tål. Alla behöver dock vila och återhämtning för att inte riskera att kroppen tar skada.

Sömnproblem

Det är helt normalt att ibland ha problem med sömnen. Det är inte farligt att ha några nätter där du får för lite sömn. Om det däremot sker upprepade gånger och påverkar din vardag till det sämre så är det en god idé att söka hjälp för sömnproblemen.

Vanliga frågor och svar

Hur länge går man till en psykolog?

Hur länge man träffar en psykolog beror i stor utsträckning på vad man söker för men man brukar räkna med att en behandling pågår i snitt mellan 8-12 samtal.

Vad kostar det att gå till en psykolog?

Om du söker psykologhjälp inom sjukvården bekostas behandlingen av regionen där du är folkbokförd och du betalar endast patientavgiften. Psykologbesöken räknas in i högkostnadsskyddet och är frikortsgrundande. Om du träffar en psykolog privat så brukar det kosta mellan 800-1500 kr.

Har man tystnadsplikt som psykolog?

Ja, alla psykologer ​​som jobbar i Sverige under Socialstyrelsen har tystnadsplikt. Tolkar/översättare som arbetar på uppdrag inom hälso- och sjukvården har också tystnadsplikt.

Vad är självhjälpsprogram?

Med självhjälpsprogram kan man jobba på med övningar och verktyg på egen hand och löpande stämma av med din psykolog hur det går. Det finns självhjälpsprogram för bland annat depression, ångest, stress och fobier.

Våra psykologer är redo att hjälpa dig

Börja här