Så hanterar du livskriser

Kriser är en del av livet

I samband med betydande förändringar och omvälvande händelser är det vanligt att få en krisreaktion. Att gå igenom en livskris kan vara ansträngande och förändra ens syn på en själv och livet. Motgångar eller en stor omställning, till exempel i samband med att bli förälder, byte av jobb, ålderskris eller vid en skilsmässa kan leda till en livskris. Det kan även handla om att förlora jobbet, vara med om en olycka eller bli drabbad av en sjukdom.

I samband med kriser är det vanligt att en börjar fundera över sin identitet och sina val. Det kan upplevas som att ens världsbild skakas om vilket kan ge overklighetskänslor och svårigheter att förstå det som har hänt. Det är vanligt att en upplever sämre självkänsla och att känslorna antingen är starkare än vanligt eller avtrubbade. Sömnproblem, koncentrationssvårigheter, oro, ångest och minskad stresstålighet är också typiska symtom. Alla reagerar på och hanterar kriser på olika sätt, och det finns inget rätt eller fel.

Tre typer av livskriser

1. Livskris
Uppstår vid stora förändringar och händelser som drabbar många någon gång i livet. Exempelvis att en blir uppsagd från jobbet, avbryter högskolestudierna eller lämnar en relation. Det kan uppstå mycket oro och ältande i samband med en livskris. Det kan kännas viktigt att försöka förstå varför det blev som det blev och det är också vanligt med orostankar om hur framtiden kommer att se ut.

2. Utvecklingskris
Påminner om en livskris men förekommer i samband med naturliga övergångar och förändringar som är en del av livet. Till exempel vid ålderskris, att barnen flyttar hemifrån eller att gå i pension. Krisen kretsar kring identitet, och funderingar kring omgivningen och jaget.

3. Traumatisk kris
Vid dödsfall, våld och övergrepp, olycka eller annan traumatisk händelse är det mycket vanligt med en krisreaktion. Mardrömmar, spändhet och vaksamhet är vanliga symtom. Det är lätt att känna skuld och skam över det som har hänt och ifrågasätta sitt eget handlande i situationen. Då är det viktigt att ta stöd och få hjälp av anhöriga eller en psykolog.

Faser i en kris

Kriser ser olika ut för alla. Det är inte en linjär upplevelse där du avklarar en fas och därmed att du sedan går vidare. Ett krisarbete pågår ofta under en längre period där det växlar mellan att vara i krisen och kunna släppa tankarna på det som har hänt. Med tiden brukar krisarbetet övergå i allt mer framtidstro och nyorientering, även om krisen gör sig påmind då och då.

Vanliga faser i en kris:
– Chock
När en är i chock kan det vara svårt att ta in vad som hänt och en kan uppleva sig avtrubbad och ha overklighetskänslor.

– Reaktion
Pendlar mellan känslor som sorg, hopplöshet, övergivenhet, trötthet, ångest och ilska. Svårt att slappna och sova, eller sover mycket. Även att en äter mer eller mindre är en vanlig reaktion.

– Bearbetning
Alla bearbetar på sitt sätt. Det är vanligt att en behöver gråta ut, prata med anhöriga eller någon utomstående, som en psykolog. När en har bearbetat det som en upplevt brukar det leda till minskade symtom, exempelvis kan ens energi och motivation komma tillbaka.

– Nyorientering
Att rikta sin energi framåt och vara i framtidstänk är något som kan finnas med hela vägen under krisarbetet, eller så tar det tid innan en orkar se framåt. Det kan även växla både snabbt (minuter) och långsamt (veckor, månader) mellan nyorientering och att vara i krisen. Försök tillåt hopp om framtiden att få finnas, men även att ha acceptans för att framtidstänket inte alltid kommer finnas där utan att det kommer och går. 

När det har gått en längre tid där en mår bättre, och har riktningen framåt i livet, så kan det kännas som att hamna på ruta ett om krisen återkommer. Att uppleva känslan av att vara i kris i perioder som kommer och går är något som hör till, och för de allra flesta kommer den känslan som krisen ger göra sig påmind då och då. Det betyder inte att en inte har utvecklats och att bearbetningen inte gett resultat, utan istället finns all den erfarenheten med och gör det möjligt att hantera det en upplever i stunden på ett nytt sätt.

Så hanterar du livskriser

Acceptera dina känslor
Att genomgå en kris är en del av livet och att trycka bort känslorna tar inte bort dem i längden. För att inte döma sig själv för de känslor som uppstår i stunden, eller skapa undvikandebeteenden, så är det bra att låta dem finnas där. Ilska, sorg och förtvivlan kan vara jobbigt att känna på i stunden men ofta känns det bättre efter en har tillåtit även dessa känslor att få finnas. Det är också ett sätt att bearbeta det som hänt.

Sänk kraven
I en kris kan en uppleva sig som mindre stresstålig, att en får koncentrationssvårigheter eller är nedstämd och orolig. Då är det viktigt att ta den upplevelsen på allvar och sänka kraven på sig själv. Genom att kommunicera med arbetsgivare om vad som hänt kan det finnas möjlighet att minska arbetsbördan på jobbet eller sjukskriva sig under en tid. Det gäller även i privatlivet, inte bara vardagliga måsten utan även det som vanligtvis är härliga aktiviteter kan vara för krävande att genomföra i en kris. Ge dig själv tid till återhämtning.

Vardagsrutiner
Grundläggande för psykiskt och fysiskt välmående är att ha fungerande vardagsrutiner. När en mår dåligt kan både sömnrutiner och matlust rubbas och då är det extra viktigt att hålla i de rutinerna. Genom att aktivt jobba för att äta tre mål om dagen, planera in så att du har möjlighet att sova 8 timmar per natt och röra på sig något varje dag så ger det möjlighet att du mår bättre.

Det kan skapa orostankar när en har sömnbrist eller inte lyckas hålla i vardagsrutinerna. Då kan det vara skönt att veta att det inte är farligt att leva så under en tid, men att det däremot är viktigt att aktivt försöka att ändra på det.

Må bra aktiviteter
Tänk ut och planera in aktiviteter som ger dig välmående och lugn. Det kan handla om att vara i naturen, ta ett bad, vara med djur, lära sig mindfulness, göra något kreativt eller träffa en vän. I en kris kan en behöva påminna sig själv om att göra saker som får en att slappna av, därför kan det behövas att en gör upp en plan för veckan så att det inte glöms bort. Ta hjälp av vänner och anhöriga för att planera in aktiviteter om du har svårt att ta dig ut på egen hand.

Praktisera medkänsla
I en kris finns det risk att en blir hård med sig själv och ifrågasätter sina beslut. Genom att tänka på det som om samma sak hade hänt din närmaste vän, ditt syskon eller din förälder så finns det möjlighet att se det ur ett nytt perspektiv. En är oftare mycket hårdare med sig själv än mot någon som står en nära. Förmodligen hade du sett att den personen gjorde sitt bästa och haft medkänsla gentemot den i stället för att döma hen.

Ta stöd
När en behöver sin omgivning som mest kan det ibland vara som svårast att visa sig sårbar. Men genom att dela med andra vad som har hänt och ta stöd så blir bördan av krisen mindre att bära. Det kan även vara skönt att prata med någon utomstående, exempelvis en psykolog.

Våga tro på framtiden
Mitt i en kris kan det vara svårt att tro på framtiden. Men det kommer att gå över! Även om det kan kännas svårt att se mitt i en kris, så kan det också leda till personlig utveckling och förändringar som är positiva.