De flesta människor strävar efter att bli lyckliga. Om så många gör det, varför kommer det sig då att psykisk ohälsa är så vanligt? Varför mår vi inte bra psykiskt? Kan vi inte bara få vara konstant lyckliga?
Tänk dig att du vinner en miljon på lotto. Samma dag dör din kompis katt. Självklart kommer du att vara lyckligare än din kompis vid det tillfället. Men om ett halvår kommer ni säkerligen ha anpassat er till situationen och då ha chansen att uppleva precis lika stor lycka. Det är i alla fall vad forskare har funnit.
Vi människor har ett antal signalsubstanser i hjärnan som påverkar måendet. Om vi är lyckliga är hjärnans signalsubstanser så finurligt konstruerade att de inte nöjer sig med nuläget utan de vill hela tiden ha mer. Det var säkerligen väldigt viktigt då vår art kom till och ständigt behövde utforska vår omgivning i jakt på bättre förhållanden. Den person som nöjaktigt la sig för att njuta av lyckan på savannen för 70 000 år sedan dog sannolikt av att stagnera jämfört med sina kamrater som strävade framåt. Forskare som gett råttor substanser som ger välbehag slutar helt att leta efter föda och med att para sig då de är fullt nöjda med sin tillvaro och dör ganska fort av just lyckan.
Så det verkar finnas en viktig poäng och ett syfte för vår överlevnad med att vi inte är konstant lyckliga. Det är helt enkelt normalt att inte alltid vara lycklig. För vår överlevnads skull och för att navigera i vår omvärld och samverka med andra människor behöver vi känna känslor som sorg, ilska och skam. Och vem känner lycka när man känner sig skamsen? Glädje känner vi för att stanna kvar i situationer vi mår bra i, och nyfikenhet känner vi för att söka upp nya situationer och lära oss mer. Det är viktiga känslor, men alla andra känslor är precis lika viktiga. Det kan upplevas obehagligt och jobbigt att vara exempelvis ledsen eller arg, men nog så nödvändigt för att guida oss rätt i livet.
Så vad är egentligen lycka? Filosofer, psykologer och andra människor har i årtusenden försökt förstå vad lycka är och hur vi bäst uppnår det. Det finns dock inget enkelt svar, Acceptance and commitment therapy (ACT) har ett sätt att se på lycka som anammats av många och terapin har blivit allt mer populärt.
Istället för att leta efter ett optimalt känslotillstånd har man i Acceptance and Commitment therapy (ACT) tagit inspiration från österländska idéer där betoningen istället ligger på att lära oss att acceptera våra känslor, oavsett obehag eller behag, och samtidigt agera i linje med vad som är viktigt för oss. I Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är det viktigt att göra det som fyller vårt liv med mening snarare än att sträva efter ett visst känslotillstånd. I ACT får man lära sig vikten av att göra saker som är betydelsefulla för en själv, även om det skulle kunna väcka obehag.
Om du vill läsa mer om lycka, vanor och vad som händer i hjärnan rekommenderas denna bok:
Boka tid hos en psykolog online
Börja här
